Sista inlägget
Säsongen 2011/2012 och Frankrikeäventyret är över. Det har varit en omtumlande säsong på många sätt men också väldigt lärorik. Jag har äntligen fått chansen att satsa på hockeyn till 100%, något jag kämpat för väldigt länge. Jag har kunnat kombinera styrke- och isträning på ett bra sätt där det i stort sett var träning två gånger om dagen. Det var även oerhört lärorikt att klippa navelsträngen och flytta hemifrån för första gången. Det här är en erfarenhet och lärdomar jag kommer att kunna ta med mig resten av livet. Även om säsongen resultatmässigt var en stor besvikelse så ångrar jag verkligen inte att jag tog chansen att åka när jag fick den.
Flytten var en stor omställning på många sätt och vis. Inte minst intresset kring hockeyn. Sverige må generellt sätt vara ett mer hockeytokigt land än Frankrike, men kontrasterna från den gångna säsongen hemma i Sverige till den senaste i Frankrike för min del var rena motsatsen. Från att ha spelat inför nästintill tomma läktare i Sverige med endast de närmast sörjande på plats, till att stå inför en fullproppad ishall med ungefär 1700 personer kändes väldigt stort. Det har varit TV-team på plats, radio, autografskrivningar, tidningsartiklar efter varje match osv. Det ger verkligen en extra krydda på hockeylivet när man märker att det finns intresse för sporten och laget.
Hur omtumlande säsongen än var så var det ändå en trygghet att stanna på samma plats, i samma lag, en hel säsong. Den föregående säsongen i Sverige var ganska turbulent med flera klubbyten, så det känns väldigt skönt att jag slutförde hela säsongen i Orléans. Även om säsongen började lite oturligt med en knepig fotskada så lyckades jag repa mig och missade inte en enda match p.g.a skada efter det vilket kändes väldigt skönt efter några struliga säsonger tidigare. Jag tror detta har berott på att jag har kunnat träna på bra vid sidan av med styrka och rehab, och framförallt tränat smart och rätt. Jag har alltid gått ned i vikt under mina tidigare säsonger, men nu – för första gången – så lyckades jag faktiskt att gå upp, vilket jag tycker säger en hel del. Mina 12-14 träningspass i veckan gav resultat och det kändes verkligen bra.
Jag vill till sist passa på att tacka alla som har tagit sig tid att läsa bloggen och för allt stöd jag har fått under säsongen! Vad som händer nästa säsong har jag faktiskt ingen aning om just nu. Det som händer härnäst är egentligen att satsa fullt ut på försäsongsträningen och bygga upp en bra fysik inför kommande säsong. Vart jag hamnar återstår att se, kanske drar jag igång bloggen igen i höst beroende på vart jag spelar.
Laget tackar publiken efter säsongens sista match och för allt stöd under säsongen.
Säsongen i bilder

Allt började här, när kontraktet skrevs på i början på augusti 2011.

Ishallen med utsikt över staden. Mitt andra hem (och gymmet).

Lägenhetsområdet där vi bodde.

Bild från uppvärmningen inför Coupe de France.

Många långa resor: den här helgen blev det runt 23 timmar i spelarbussen.

Det blev några besök hos klubbens naprapat.

Matchtröjan #30.

Både flaggor och trummor fanns alltid på plats när vi spelade hemma.

Orléans by night.

Katedralen i staden.

Match hemma mot Compiègne.

Ett skrivbordsunderlägg som en supporter gjorde.

Lagets maskot.

Med upp till 14 träningar i veckan krävdes det en hel del matlagning.

Det blev några vändor till Paris under säsongen. Lite drygt en timme med tåg bara.

Masken bakifrån. En av 8 svenskar i ligan.

Fick träna lite på autografen...

Vissa platser var kallare än andra, här när vi hade bortamatch mot Val Vanoise.

... andra mer exotiska, här i Toulon nere vid medelhavet.

Publikstöd på bortaplan.

Det blev många träningar under säsongen, stannade ofta kvar efter och körde extra.

Det gör ont att spela hockey, eller vad brukar man säga?

Appropå hårda skott, det här gallret gav vika efter ett slagskott. Papperskorgen nästa.

Grabbarna bjöd på några sköna målgester.

Min plats i omklädningsrummet.

Bortamatch mot Clermont-Ferrand.

Lokaltidningen La Republique skrev flitigt om laget.

Free agent

Då var man kontraktslös igen, dags att jobba för nytt kontrakt till hösten.
Vinst i sista matchen
Efter en väl genomförd match blev det sedan lite avslutning med laget på en lokal restaurang. Sista kvällen med gänget fortsatte långt in på småtimmarna tills det var dags för oss importspelare att bege oss till flygplatsen. Det har varit ett långt dygn så jag ska försöka att summera säsongen i ett inlägg lite senare.
Gameday: säsongens sista
Avskedsmiddag
Nu ska jag försöka sova och ladda batterierna inför säsongens sista match där Chambéry står för motståndet. Innan matchen blir det ytterligare en form av avsked då jag blivit bjuden på lunch hos klubbens president. Det lär även bli något liknande efter matchen. Fullt upp med andra ord.
Packa, packa, packa
Jag kollade väderprognosen hemma i Stockholm och helt plötsligt kändes hemresan mindre lockande. Verkar som att jag får packa ned shortsen och plocka upp vinterjackan istället...

Nu blir det en paus i allt packande och en sväng till gymmet istället.
Dubbelpass
Isträningen idag kändes mycket bättre än den igår. Bättre ork och fokus idag. Det mesta kändes lättare idag, vilket var väldigt skönt.
Comeback
Träningens första riktiga övning var en variant där det först kommer en spelare på friläge, gör han mål kommer de 2-0, sedan 3-1, 4-2, 5-2. Vi körde på båda sidorna så om jag räddade fick andra sidan skjuta på den andra målvakten, och på så sätt blev det en interntävling mellan de två uppdelade lagen. Jag spikade igen totalt på frilägena medan utespelarna i mitt lag sätte puckarna på andra sidan. "Motståndarlaget" fick aldrig ens chansen att komma 2-0 så det kändes riktigt bra. Om det var jag som var bra eller utespelarna som var svaga i avsluten låter jag andra avgöra.
Men mot slutet kändes det som att skallen inte riktigt orkade hänga med längre. Svårt att hålla fokus helt enkelt. Och så var det det här med mitt temperament igen... ibland rinner det bara över, och så även idag. Det slutade med att klubban låg i papperskorgen i två delar.
Slutet närmar sig...
Säsongen och Frankrikeäventyret närmar sig sitt slut, nu är det inte många dagar kvar. På lördag spelar vi sista matchen för säsongen 2011/2012. Det är helt klart med blandade känslor jag lämnar det här bakom mig. Resultatmässigt, och även på många andra plan, har det varit en väldigt tuff säsong. Inte minst psykiskt. Men överlag har jag haft en grymt bra tid här borta. Eller hur låter sovmorgon varje dag och få satsa 100% på det man älskar? Bättre blir det inte egentligen inte. Jag har mycket större drömmar och mål än såhär, men att få satsa på hockeyn på heltid har länge varit en dröm och något jag strävat efter. Det har varit stora kontraster mot förra säsongen, när jag kombinerade ett heltidsjobb med att samtidigt försöka satsa på hockeyn. Den här säsongen har jag kunnat träna mer, tränat hårdare, och dessutom gjort det på bättre tider. Istället för att gå upp kl. 06 på morgonen, och ibland gymma innan jobbet för att hinna få in alla pass, har jag nu kunnat få den sömn jag behöver och även skött kosten bättre för att få ut så mycket som möjligt av träningen.
Jag har nog sällan trivts så bra i ett lag. Det kanske låter konstigt, eftersom jag inte förstår all franska, men lagsammanhållningen här är bland det bästa jag varit med om. Alla hänger med alla och det är en allmänt god stämning i laget. Något jag verkligen kommer sakna när jag åker hem.
På lördag spelas som sagt säsongens sista match. Vi avslutar på hemmaplan, vilket är skönt. Efter det går mitt kontrakt ut, och vad som händer nästa säsong har jag faktiskt ingen aning om i dagsläget. Time will tell.
Snart är det möte med banken, och lite annat som ska fixas. Internetabbonemanget ska bland annat sägas upp. Nu känns det att slutet börjar närma sig.
Nu återstår det bara en match i Orléans-tröjan för min del.
Paris
Får se om jag hinner friskna till och träna något mer med laget innan jag åker hem. Vore minst sagt tråkigt att avsluta säsongen vid sidan av.
Kör hårt i Allsvenskan, DIF!

Tack och lov är jag Gnagare!
Förlust
Matchdags
Jag är kvar hemma i lägenheten i Orléans medan mina lagkamrater är runt 5 timmar bort, nära tyska gränsen, och spelar match. Trist som fan, men jag ska följa mitt lag online via internet. Nedsläpp alldeles strax. Vi vann senast och var det bättre laget spelmässigt, så jag hoppas och tror att grabbarna har goda chanser att fixa en ny vinst mot Metz ikväll. Jag håller tummar
Nu står middagen och väntar på bordet. Marinerad kyckling och pasta står på menyn ikväll.
Allez Orléans!
Antibiotika-kur
Klart är i alla fall att jag missar morgondagens bortamatch mot Metz. Det känns obeskrivligt tråkigt. Inte kul att tvingas stanna hemma medan grabbarna åker iväg till tyska gränsen och lirar en måste-match. Hoppas att de kommer hem med full pott i alla fall, det behöver vi.
